Vi var fem entusiaster som spelade den 10:e oktober. Gert var glad och Håkan spelade lysande. Valter var med och spelade match för första gången och avgjorde två gånger. Själv höll jag en fin nivå på spelet och kan inte klaga över att jag lärt båtflyktingarna att hantera en boll. Några fina mål blev det också. Tyvärr klev Johan av för att fick en liten känning i en foten. Men vi har pratas vid under helgen och nu är han återställd igen. Vilken glädje för oss andra. Johan har lovat att tillsammans med undertecknad snurra upp Lidingögänet så till den milda grad att de kan föna håret till detta. Det tror jag kommer att glädja Gert.

Vilket klapp-klapp-spel

Trots avsaknaden av Rickard så blev tisdagens innebandy av... och vilket passningsspel... och vilka kombinationer som bjöds från allihop. Inget ruff, och inget gnäll - kort sagt - innebandy när det är som bäst.
Enda missödet blev när Johan "spelade ruffigt" (enligt undertecknad) och jag själv var "ful i spelet" (enligt Johan). Det blir så lätt fel när man lever i sin egen "verklighet".
För övrigt var Johan den stora måltjuven men en riktig killerinstinkt på att göra mål. Påhejad av Vera på läktaren med små fina plakat - HEJA PAPPA
Väl mött - snart är nästa tisdag här
/ Gert # 1